Veckans ras: American Akita.
Kategori: Hundliv
Veckans ras jag tänker presentera är Amerikansk akita, en sån hund som vi har i nuläget. En ras som länge för mig har varit en drömhund och det känns nästan overkligt att få en egen. Jag få, hon är en omplacering som vi fick äran att ta hand om!
American Akita är en förhållandevis ny ras. Den godkändes först av FCI som egen ras från den 1/1 2000, men då så hette den Great Japanese Dog. Det var inte förens 1/1 2006 som rasen fick namnet American Akita, vilket är det enda rätta namnet då det är en amerikaniserad Akita.
För närvarande finns det drygt 750 st (-11) American Akita i Sverige, det vill säga, inte så många alltså.
American akita är en lugn och stabil ras, det ska mycket till för att dom ens ska bli imponerade. De blir mycket starkt fästa vid familj och vänner men däremot är dom ointresserade av främmlingar. Rasen är en stor, imponerande hund som rör sig med en självsäkerhet som om den trodde att den var störst, bäst och vackrast i världen. Utseendet påminner mer om en björn än om en varg, de har en tjock, tät päls vacker päls med olika färger. Dom har oerhört stor vaktinstinkt och den bör heller inte tränas upp. En american akita är en ''tyst'' ras och för därför sällan oväsen i onödan. Det ska mycket till för att den skall skälla. Aktian vaktar döremot minst lika mycket som vilkan annan hund som helst som skäller, men akitan står gärna tyst.
American akita kan ha svårt att träffa andra hundar av samma kön, såväl hanar som tikar. Det är väldigt sällan en Akita startar slagsmål, men blir den det minsta utmanad är det mycket snabba på att svara. Akitan är inte rädd att träda in i ett slagsmål, då dom är modiga och inte rädda av sig. Om hunden tar sig ur ett slagsmål som en vinnare, är det stor annolikhet att hunden försätter sig i liknande situationer där det blir slagsmål. Detta är något man bör se upp för, då akitan har svårt att glömma saker. Där är american akitans goda minne ett bra exempel. De glömmer aldrig en oförätt och kan vänta väldigt länge med att ge tillbaka i rätt tillfälle. Det goda minnet kan bli en nackdel, om akitan råkat i luven på en hund så glömmer den inte vem hunden är. Därför är det viktigt att låta sin valp/unghund att umgås med trygga, stabila individer.
Jaktinstinkten är stor, i och med att american akita har var jakthund på björn förr i tiden. Man måste träna mycket med hunden om man ska kunna ha hunden lös i skog och mark. Det krävs mycket jobb. Är man däremot intresserad av jakt så är akitan en utmärkt jakthund som stötande hund samt eftersökshund.
Är man sugen på att ha marsvin, kanin eller någon annan slags gangare eller kanske redan har hemma när man har en american akita kan det innebära problem. Om man inte har uppsikt över de, kan bli för lika ett byte, speciellt om de är ute. Därav kan akitan börja jaga de små djuren och det kan sluta väldigt olyckligt.
Som de allra flesta hundar så mår akitan mycket bra av att få använda hjärnan. Här gäller det att vara extremt kreativ som ägare och kunna bibehålla konsentartionen och förmågan att inte tappa intresset. American akita blir ju lätt uttråkad. Att ha olika uppgifter som varierar som ett mycket varierande utbud och godsaker. Att ha roliga leksaker men att kunna byta ut. Våran akita älskar att spåra och söka, hon använder nosen extremt mycket och genom nosen får hon arbeta med hjärnan. Hon är extremt duktig och brukar bli aktiverad med aktiveringsleksaker där man gömmer godis och hon ska försöka lista ut hur man får fram godsaken. Hon har även fått prova spåra älgben och är extremt duktig på spår. Då får hon använda hjärnan och blir mycket tillfredställd.
Rasen kräver, även här som de allra flesta hundar mycket motion och långpromenader är av det bästa valet. Akitan behöver röra på sig, utöver promenader går det också bra att cykla med sin hund. Även om akitan inte är en slädhund (som så många tror) så passar deras storlek och styrka utmärkt till drag, som att dra pulka eller släde samt en skrinda. Detta kan hela familjen nyttja och det skapar stor gemenskap. Något som man också kan använda sig av när det gäller motion och bära eller dra, så kan man använda sig av klövjeväska med tyngder eller vikter i. Detta är ett jättebra medel att använda sig av där hunden kan arbeta och trött ut sig men även få en bra uppgift. Våran hund älskar att bära eller dra och kan dra barnens pulkor utom några som helst problem. Hon har enorm kämparglöd och är modig. Hon är uthållig och har enorm styrka.
När man funderar på att skaffa en american akita lär man se över sin egen hundvana. En akita är inte en förstagångs hund. Akitan är som sagt väldigt speciell och en tyst ras, därför bör man som ägare också kunna läsa av sin hund. Det krävs mycket jobb och engegemang att ha hand om en Akita. Det kräver ganska mycket för att få respekt. Men så fort den är en i familjen kommer den backa dig i alla lägen. American akitan är oerhört mån om sin familj,
En del av informationen är hämtad från americanakitaklubbsverige.se men jag har själv skrivit mycket av egen erfarenhet och av sånt jag läst mig till eller lärt mig av vår hund eller av andra AA ägare. Vill du veta mer eller ha frågor om american akita? Tveka inte att höra av er! :)
För närvarande finns det drygt 750 st (-11) American Akita i Sverige, det vill säga, inte så många alltså.
American akita är en lugn och stabil ras, det ska mycket till för att dom ens ska bli imponerade. De blir mycket starkt fästa vid familj och vänner men däremot är dom ointresserade av främmlingar. Rasen är en stor, imponerande hund som rör sig med en självsäkerhet som om den trodde att den var störst, bäst och vackrast i världen. Utseendet påminner mer om en björn än om en varg, de har en tjock, tät päls vacker päls med olika färger. Dom har oerhört stor vaktinstinkt och den bör heller inte tränas upp. En american akita är en ''tyst'' ras och för därför sällan oväsen i onödan. Det ska mycket till för att den skall skälla. Aktian vaktar döremot minst lika mycket som vilkan annan hund som helst som skäller, men akitan står gärna tyst.
American akita kan ha svårt att träffa andra hundar av samma kön, såväl hanar som tikar. Det är väldigt sällan en Akita startar slagsmål, men blir den det minsta utmanad är det mycket snabba på att svara. Akitan är inte rädd att träda in i ett slagsmål, då dom är modiga och inte rädda av sig. Om hunden tar sig ur ett slagsmål som en vinnare, är det stor annolikhet att hunden försätter sig i liknande situationer där det blir slagsmål. Detta är något man bör se upp för, då akitan har svårt att glömma saker. Där är american akitans goda minne ett bra exempel. De glömmer aldrig en oförätt och kan vänta väldigt länge med att ge tillbaka i rätt tillfälle. Det goda minnet kan bli en nackdel, om akitan råkat i luven på en hund så glömmer den inte vem hunden är. Därför är det viktigt att låta sin valp/unghund att umgås med trygga, stabila individer.
Jaktinstinkten är stor, i och med att american akita har var jakthund på björn förr i tiden. Man måste träna mycket med hunden om man ska kunna ha hunden lös i skog och mark. Det krävs mycket jobb. Är man däremot intresserad av jakt så är akitan en utmärkt jakthund som stötande hund samt eftersökshund.
Är man sugen på att ha marsvin, kanin eller någon annan slags gangare eller kanske redan har hemma när man har en american akita kan det innebära problem. Om man inte har uppsikt över de, kan bli för lika ett byte, speciellt om de är ute. Därav kan akitan börja jaga de små djuren och det kan sluta väldigt olyckligt.
Som de allra flesta hundar så mår akitan mycket bra av att få använda hjärnan. Här gäller det att vara extremt kreativ som ägare och kunna bibehålla konsentartionen och förmågan att inte tappa intresset. American akita blir ju lätt uttråkad. Att ha olika uppgifter som varierar som ett mycket varierande utbud och godsaker. Att ha roliga leksaker men att kunna byta ut. Våran akita älskar att spåra och söka, hon använder nosen extremt mycket och genom nosen får hon arbeta med hjärnan. Hon är extremt duktig och brukar bli aktiverad med aktiveringsleksaker där man gömmer godis och hon ska försöka lista ut hur man får fram godsaken. Hon har även fått prova spåra älgben och är extremt duktig på spår. Då får hon använda hjärnan och blir mycket tillfredställd.
Rasen kräver, även här som de allra flesta hundar mycket motion och långpromenader är av det bästa valet. Akitan behöver röra på sig, utöver promenader går det också bra att cykla med sin hund. Även om akitan inte är en slädhund (som så många tror) så passar deras storlek och styrka utmärkt till drag, som att dra pulka eller släde samt en skrinda. Detta kan hela familjen nyttja och det skapar stor gemenskap. Något som man också kan använda sig av när det gäller motion och bära eller dra, så kan man använda sig av klövjeväska med tyngder eller vikter i. Detta är ett jättebra medel att använda sig av där hunden kan arbeta och trött ut sig men även få en bra uppgift. Våran hund älskar att bära eller dra och kan dra barnens pulkor utom några som helst problem. Hon har enorm kämparglöd och är modig. Hon är uthållig och har enorm styrka.
När man funderar på att skaffa en american akita lär man se över sin egen hundvana. En akita är inte en förstagångs hund. Akitan är som sagt väldigt speciell och en tyst ras, därför bör man som ägare också kunna läsa av sin hund. Det krävs mycket jobb och engegemang att ha hand om en Akita. Det kräver ganska mycket för att få respekt. Men så fort den är en i familjen kommer den backa dig i alla lägen. American akitan är oerhört mån om sin familj,
En del av informationen är hämtad från americanakitaklubbsverige.se men jag har själv skrivit mycket av egen erfarenhet och av sånt jag läst mig till eller lärt mig av vår hund eller av andra AA ägare. Vill du veta mer eller ha frågor om american akita? Tveka inte att höra av er! :)
Anonym säger:
Mycket av det du skriver stämmer bra överens med hur en AmAkita är. Vi har 4 st och alla 4 har verkligen olika temprament. Vår första är född i April 2017 och hon är verkligen en akita. Dock är hon ingen tyst tjej. Kommer någon i närheten av våran gård, så hörs det. Behöver ingen ringklocka.
Hon gillar INGEN förutom familjen lr de hon känt sedan hon kom till oss.
En känd grej hos Akitan är att de gärna ogillar beröring på tassarna, vilket de visar genom att t ex morra. Från början trodde vi att hon hade ont men efter mycket träning med tassarna så har bla just hon, inget bekymmer med det. Men värt att berätta för folk.
Hon är däremot tyst om nån okänd går fram till henne, men om denne gör minsta närmande för att klappa, kommer den personen förstå på både blick och hållning att det är ej välkomnat. Om inte annat så morrar hon. Hon älskar familjen och barnen. Hon sjunger/ylar för vår son på 1 år när han gråter. Världens bästa barnvakt om man e i källaren och tvättar och minstingen vaknat efter vilan.
Vår 1åriga hane är världens snällaste och gosigaste teddybjörn, skäller och visar sig tuff mot alla, men innerst inne är han en mespropp och så fort du klappar honom är du hans vän. Hans syster skäller aldrig, älskar alla hundar (förutom vår äldsta) stora som små, älskar barn och alla människor. Hon e mer som en Labrador. Studsar av glädje
Vår sista, skiter i alla hundar, tycker om barnen och oss, otroligt lugn och blir hellre klappad är leker.
Alla är så olika... å det är så otroligt fantastiskt att få uppleva. Men tålamod krävs! :)